Så går familjehemsutredningen till: steg för steg, och hur lång tid det tar

En familjehemsutredning är socialtjänstens sätt att ta reda på om ert hem fungerar för ett barn som inte kan bo kvar hemma. Den är mer omfattande än många väntar sig, och den tar längre tid än de flesta hoppas. Här är stegen i tur och ordning, vad som händer i varje steg och vad som brukar styra hur lång tid det tar.

En sak är bra att veta innan du läser vidare. Det finns inget nationellt godkännande och inget rikstäckande register över godkända familjehem. Utredningen görs inför en placering, och det är socialnämnden i barnets kommun som tar ställning till om just det barnet ska bo hos er. Utredningen är socialnämndens ansvar. Ofta är det en konsulentstödd verksamhet som kommunen anlitar som håller samtalen och tar fram underlaget, men bedömningen gör nämnden.

Steg 1: intresseanmälan och ett första samtal

Du börjar med att anmäla intresse, antingen via din kommuns e-tjänst, via Socialstyrelsens Min insats eller direkt till en verksamhet som arbetar med familjehemsvård. Anmälan är inte bindande och är ingen prövning i sig.

Sedan kommer ett första samtal, oftast per telefon och ofta ganska kort. Här sorteras det grova: har ni ett rum ledigt, hur ser era arbetstider ut, hur gamla är era egna barn, hur stabil är ekonomin, varför hör ni av er just nu. Vissa kommuner bjuder i stället in till en informationsträff i det här skedet, där ni får höra vad uppdraget innebär innan någon utredning startar. Det är ett bra tillfälle att ställa de frågor du tycker är pinsamma att ställa, om pengar, om hur länge ett barn stannar och om vad som händer om det inte fungerar.

Steg 2: hembesök och djupintervjuer

Nu börjar utredningen på riktigt. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:11) anger att en utredning av ett tilltänkt familjehem ska omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning. Är ni två vuxna ska ni intervjuas både var för sig och tillsammans.

Räkna med flera samtal över några veckor, hemma hos er och hos familjehemssekreteraren. Det som brukar tas upp:

• din egen uppväxt, dina relationer och hur konflikter hanteras hemma hos er
• hälsa, fysisk och psykisk, och behandlingar eller läkemedel som pågår
• ekonomi, skulder, arbete och arbetstider
• hur ni ser på samarbetet med socialtjänsten och på barnets umgänge med sina föräldrar
• era egna barns inställning, de intervjuas i regel också
• bostaden praktiskt: rum och sovplats, husdjur, avstånd till skola

Frågorna är personliga, och många beskriver de första samtalen som de tyngsta i hela processen. Vissa kommuner använder också strukturerade bedömningsstöd, till exempel formuläret BRA-fam tidigt i processen eller en särskild intervjumetod. Det varierar mellan kommuner och verksamheter och är inget som gäller överallt, så fråga vad just din kommun använder.

Steg 3: referenser och registerutdrag

Parallellt hämtas uppgifter utifrån. Enligt föreskrifterna ska referenser begäras från minst två av varandra oberoende personer för varje tilltänkt familjehemsförälder. Bor ni i samma kommun som socialnämnden ska uppgifter ur nämndens eget register också hämtas in. Efter ditt samtycke bör nämnden också hämta uppgifter från Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan, och från socialtjänsten i de kommuner där du bott under de senaste fem åren. I praktiken begärs även utdrag ur polisens register. Har andra kommuner haft barn placerade hos er under de senaste fem åren ska referenser begäras även därifrån, efter ditt samtycke.

Det här steget är ofta det som får en utredning att stå still. En referent som är bortrest eller en kommun som dröjer med sitt svar kan lägga ett par veckor på processen utan att någon gjort något fel.

Steg 4: utbildningen

De flesta kommuner och verksamheter vill att ni går Socialstyrelsens grundutbildning Ett hem att växa i, som riktar sig till både jour- och familjehem. Den ges i omgångar, ofta några kvällar eller ett par heldagar, och tanken är att den ska vara genomförd före eller strax efter att ett barn flyttar in.

Att utbildningen ges i omgångar påverkar tidsplanen mer än man tror. Är utredningen klar i juni och nästa kursstart ligger i september, ligger sommaren emellan.

Steg 5: beslut, och sedan matchning

Utredningen sammanställs i ett dokument med en bedömning av vad ni bedöms klara, till exempel ålder på barnet, ett eller flera barn, jourhem eller stadigvarande placering. Ni får ta del av texten och kan lämna synpunkter innan beslutet fattas.

Blir bedömningen positiv är ni tillgängliga för uppdrag. Det är inte samma sak som att ett barn flyttar in. Matchningen är ett eget steg som ingen kan tidsätta. Ett hem som kan ta emot en tonåring i en storstadsregion kan få en förfrågan inom några veckor, ett hem som bara kan ta emot ett yngre barn på deltid i en liten kommun kan vänta betydligt längre. Ingen kan lova dig en placering, och en verksamhet som gör det ska du vara försiktig med.

Vad som kan göra att svaret blir nej

Ett nej betyder sällan att något är fel med dig. Oftast handlar bedömningen om tidpunkt och utrymme:

• en pågående kris i familjen, skilsmässa, sjukdom eller en nyligen inträffad förlust
• eget barn som just nu behöver all uppmärksamhet ni har
• osäker boende- eller arbetssituation, eller en ekonomi som inte bär en oväntad månad
• svårt att se barnets föräldrar som en del av barnets liv, umgänget hör till uppdraget
• referenser som pekar i en annan riktning än era egna berättelser

En utredning kan också avslutas på din begäran, och du kan höra av dig igen senare när situationen ser annorlunda ut. Skulder hos Kronofogden stoppar inte automatiskt en utredning, men de vägs in i bedömningen av hur stabil familjens ekonomi är.

Hur lång tid tar det, ärligt

Kommuner och verksamheter beskriver processen olika, så fråga den som utreder vad de brukar räkna med. Planera för några månader, och var förberedd på att det kan bli ett halvår.

Det som drar ut på tiden är sällan samtalen:

• väntan på referenssvar och registeruppgifter från andra kommuner
• utbildningsomgångar som startar ett par gånger per år
• semesterperioder och byten av handläggare
• kompletteringar, exempelvis läkarintyg
• ärendets plats i kön hos en kommun med hög arbetsbelastning

Så kan en tidslinje se ut

Ett tänkt exempel, för att göra det konkret. Ni skickar in en intresseanmälan i mitten av januari. Telefonsamtalet kommer veckan efter, och hembesöket bokas till mitten av februari eftersom familjehemssekreteraren har fullt före det.

Under februari och mars hålls fyra samtal: ett hemma hos er båda, ett med var och en av er separat och ett med era barn. I mars skickas samtyckesblanketterna in och tre av fyra referenter svarar inom en vecka. Den fjärde, en tidigare chef, svarar först i april. Samtidigt väntar utredaren på uppgifter från kommunen ni bodde i fram till 2022.

I slutet av april är underlaget komplett. Utredningen skrivs klar, ni läser den och lämnar synpunkter i början av maj, och bedömningen blir positiv. Ett hem att växa i startar nästa gång i september, så utbildningen ligger kvar framför er. I juni kommer en första förfrågan, ett barn vars ålder inte passar era egna barn, och ni tackar nej.

Från anmälan till klar utredning blev det drygt tre och en halv månad. När familjen står i maj vet de fortfarande inte när ett barn flyttar in.

Vad du kan göra medan det pågår

Prata igenom umgänget hemma innan någon frågar er om det. Ett placerat barn har oftast kontakt med sina föräldrar, och hur ni ställer er till helger, telefonsamtal och plötsliga ändringar är något utredaren vill höra er resonera kring. Titta också på rummet i praktiken: var ska barnet sova, var görs läxorna, hur nära ligger skolan och busshållplatsen.

Fundera sedan på vem du vill göra det här med, kommunen där du bor eller en konsulentstödd verksamhet som vi kvalitetssäkrat. Stödet under uppdraget, jour dygnet runt, handledning och avlastning, skiljer sig mer mellan aktörer än utredningen gör.

Det första steget är en intresseanmälan, och den är inte bindande. Du kan tacka nej eller avbryta hela vägen fram till beslutet.