Jourhem: att öppna sitt hem med kort varsel

Ett jourhem tar emot barn med kort varsel, ibland samma dag och ibland mitt i natten. Barnet bor hos dig medan socialtjänsten utreder vad som ska hända härnäst, och sedan flyttar det vidare. Den som funderar på att bli jourhem behöver låta två saker sjunka in först: att det går fort när ett barn kommer, och att det är meningen att barnet ska lämna er.

Här går vi igenom hur jour ser ut i vardagen, varför kommuner ofta vill att någon är hemma, vad SKR rekommenderar i arvode för kontrakterade jourhem 2026 och hur det är att säga hejdå.

Vad jour betyder i praktiken

Socialstyrelsen beskriver jourhem som ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran (Socialstyrelsen, Min insats). Ordet ”upprepade” säger mycket. Ett barn kommer, barnet flyttar, och efter en tid kommer nästa förfrågan.

Placeringen görs oftast när ett barn behöver skydd eller stöd direkt och kommunen ännu inte vet vad som är rätt på längre sikt. Barnet kan sedan flytta hem igen, till släktingar, till ett familjehem eller till en annan insats. Under tiden är ditt hem den trygga platsen.

Hur länge det handlar om går inte att säga i förväg. Socialtjänstlagen sätter en ram: ett barn får som huvudregel inte vårdas i jourhem längre än två månader räknat från att nämndens utredning avslutades, om det inte finns särskilda skäl. Själva utredningen kan ta flera månader, så en placering kan vara allt från några nätter till ett halvår eller längre.

Några saker som skiljer jour från ett vanligt familjehemsuppdrag:

• Förfrågan kan komma när som helst på dygnet, också på helger.
• Du vet ofta mindre om barnet, eftersom utredningen pågår.
• De första veckorna brukar vara fulla av möten, läkarbesök och umgänge med föräldrar.
• Hur det slutar vet ingen från början, inte heller socialsekreteraren.

Därför vill många kommuner att en vuxen är hemma

Det finns ingen lag som säger att en jourhemsförälder måste vara hemma på dagtid. Det är ändå vanligt att kommuner och verksamheter vill det, särskilt för kontrakterade jourhem och när barnen är små.

Skälet är praktiskt. Ett barn som just har flyttat akut kan inte alltid börja förskola eller skola dagen efter. Det blir besök på barnavårdscentralen, möten hos socialtjänsten och umgänge med föräldrar, och det mesta av det sker på kontorstid.

Hur kravet ser ut skiljer sig åt. En del kommuner vill att en vuxen inte har något annat arbete alls, andra godtar deltid eller ett jobb där du kan ställa om med kort varsel. Fråga hur din kommun eller verksamhet tänker, och om önskemålet gäller hela uppdraget eller främst de första veckorna av varje placering.

En tisdagskväll när telefonen ringer

Scenariot nedan är påhittat, men förloppet är typiskt för hur en jourplacering kan gå till.

Klockan är kvart över sju en tisdag och ni har precis ätit. Socialjouren ringer och frågar om ni kan ta emot en flicka på fyra år i kväll. Hennes mamma har lagts in på sjukhus och det finns ingen annan vuxen som kan ta hand om henne just nu. Mer än så vet socialsekreteraren inte, eller kan inte berätta än.

Ni får säga nej. Därför hjälper det att ha pratat igenom i förväg vad ni säger ja till: vilka åldrar, hur många barn samtidigt, om ni kan ta emot syskon. Den här gången säger ni ja.

Runt nio kommer två socialsekreterare med flickan. Hon har en plastkasse med kläder och ett gosedjur. Rummet är bäddat, för det står alltid redo, och i garderoben finns kläder i några storlekar eftersom barn ofta kommer med väldigt lite. Hon vill inte äta men dricker lite välling och somnar sent.

Onsdagen går åt till att landa. Socialsekreteraren ringer på förmiddagen och berättar mer. Ett möte bokas till torsdag, och en tid på barnavårdscentralen. Någon förskola blir det inte den veckan.

Efter ett par veckor finns en rutin. När mamman har skrivits ut träffar hon dottern varannan dag, med en socialsekreterare i rummet. Efter sju veckor är beslutet klart: flickan ska flytta hem med stöd från socialtjänsten. Ni packar hennes saker tillsammans med henne och skickar med en liten bok med bilder från tiden hos er.

Rummet står tomt i några veckor. Sedan ringer telefonen igen.

Kontrakterat jourhem: fast arvode även när rummet är tomt

Många kommuner har kontrakterade jourhem. Du skriver då avtal med kommunen om att hålla ett visst antal platser tillgängliga, och du får ett fast arvode även de perioder när inget barn bor hos dig. När ett barn är placerat tillkommer omkostnadsersättning för barnets kostnader.

SKR:s rekommendation för 2026 är ett fast arvode på 18 779–34 284 kronor i månaden, beroende på hur många platser du håller tillgängliga. Det är en rekommendation, och kommunerna bestämmer själva, så nivåerna i ditt avtal kan se annorlunda ut. Arvodet beskattas som inkomst. Hur arvode och omkostnadsersättning fungerar skattemässigt går vi igenom i artikeln om ersättning som familjehem 2026.

Det fasta arvodet är kommunens sätt att betala för din beredskap: ett hem som alltid är redo och en vuxen som kan ställa om samma kväll. Det är ett dåligt skäl att börja om det är huvudskälet. Jour kräver mycket av hela familjen, och den som ser uppdraget som en inkomstkälla blir ofta besviken.

Innan du skriver på, fråga om det här:

• Hur många platser avtalet gäller, och om ni kan ta emot syskon.
• Vad som händer med arvodet om ni behöver pausa, till exempel vid sjukdom.
• Uppsägningstiden, för båda parter.
• Vilket stöd som ingår. Handledning, utbildning och någon att ringa på natten är rimligt att förvänta sig.

Barn som kommer och går

Det svåraste för många är avskedet. Du tar hand om ett barn under en av de mest omvälvande perioderna i dess liv. Ni knyter an till varandra, och det ska ni göra, för ett barn i kris behöver en vuxen som bryr sig på riktigt. Sedan flyttar barnet. Ibland till något du känner dig trygg med, ibland till ett beslut du har svårt att förstå. Det är inte du som bestämmer, och efter flytten får du ofta veta lite om hur det går.

Att veta det i förväg tar inte bort sorgen, men det gör den lättare att förutse. Prata med kommunen eller verksamheten om vad som händer efter en flytt. Finns det handledning då? Får ni en paus innan nästa förfrågan om ni behöver det?

Om ni har egna barn säger de också hejdå, gång på gång. En del barn tycker om att vara storasyskon för en tid, andra tycker att det är jobbigt att någon flyttar in och sedan försvinner. Det är värt ett eget samtal hemma innan ni går vidare.

Passar jour för er?

Det här är frågor ni behöver ha ett ärligt svar på, helst tillsammans:

• Kan någon av er vara hemma, eller ställa om jobbet samma dag?
• Klarar ni att inte veta hur länge ett barn stannar?
• Hur tror ni att era egna barn reagerar på att ett barn flyttar in och sedan ut igen?
• Finns det någon i närheten som kan hjälpa till när det blir intensivt?
• Kan ni lämna ifrån er ett barn till en lösning ni inte själva har valt?

Jourhem kan vara uppdragstagare direkt hos kommunen eller knutna till en verksamhet som ger stöd och handledning. Funderar du på det senare kan du läsa om de verksamheter vi samarbetar med. Oavsett väg gör kommunen en utredning av er innan ni kan ta emot något barn.

Tänk er den första kvällen. Om telefonen ringde klockan sju i kväll, vad skulle behöva vara ordnat hemma för att ni skulle kunna säga ja?