Kontaktfamilj: en helg i månaden som gör verklig skillnad

En kontaktfamilj tar emot ett barn några dygn i månaden, ofta en helg, så att barnet får fler vuxna att lita på och föräldrarna får vila. Barnet bor kvar hemma. Föräldrarna har kvar vårdnaden. Av de uppdrag som socialtjänsten ger till privatpersoner är det här det minsta till omfattningen, och för många blir det första vägen in i att stötta ett barn utan att ta emot det i sitt hem på heltid.

Här går vi igenom vad uppdraget innebär, hur beslutet om insatsen fattas, vad kommunen tittar på och hur ersättningen fungerar 2026.

Vad en kontaktfamilj gör

En kontaktfamilj kan vara ett par, en familj med egna barn eller en ensamstående vuxen som regelbundet tar emot ett barn för korta vistelser. Barnet kommer, sover över en eller två nätter och åker sedan hem igen. Det mesta som händer under helgen är vardag: middag, en promenad, en fotbollsmatch, en film på fredagskvällen.

Bakom vardagen finns två syften. Barnet får tillgång till fler trygga vuxna och ibland en miljö med mer lugn och förutsägbarhet än vad hemmet kan erbjuda just nu. Föräldrarna får avlastning, alltså tid att sova, ta hand om syskon, gå på egna behandlingar eller bara hämta andan.

Varför en familj får stödet varierar mycket. Det kan vara en förälder med sjukdom eller funktionsnedsättning, ett barn med stora behov, en ensamstående förälder utan nätverk omkring sig eller en period av kris i familjen.

Det som skiljer kontaktfamilj från de andra uppdragen är främst omfattningen. Ett familjehem tar emot ett barn som bor där, ofta i flera år. Ett jourhem tar emot barn med kort varsel under en begränsad tid. En kontaktfamilj kompletterar barnets eget hem, och barnet är inte placerat hos er.

Hur ofta och hur länge

Det vanligaste upplägget i kommunerna är att barnet kommer en helg var tredje eller var fjärde vecka, oftast en till två nätter. En del uppdrag ser annorlunda ut: en eftermiddag i veckan, ett dygn varannan vecka eller några dagar under ett lov. Upplägget utgår från barnets behov och skrivs in i ert uppdragsavtal.

Uppdragen pågår ofta länge. Det är vanligt att en kontaktfamilj har samma barn i flera år, eftersom det är kontinuiteten som gör relationen värdefull för barnet. Socialtjänsten följer upp insatsen regelbundet, och den kan ändras eller avslutas om situationen för barnet eller familjen förändras.

Insatsen bygger på ett biståndsbeslut

Kontaktfamilj är en insats enligt socialtjänstlagen. Sedan den 1 juli 2025 gäller en ny socialtjänstlag (2025:400), och kontaktfamilj hör till de insatser som alltid kräver en individuell behovsprövning (11 kap. 5 § första punkten SoL 2025:400). I praktiken ansöker barnets vårdnadshavare, eller så föreslår socialtjänsten insatsen, och sedan fattar socialnämnden ett beslut. För familjen är insatsen frivillig.

För dig som kontaktfamilj innebär det några saker:

• Kommunen anlitar dig genom ett skriftligt uppdragsavtal. Du är uppdragstagare och inte anställd.
• Kommunen sköter matchningen. Du väljer inte själv vilket barn som kommer, och ingen kan lova att det finns ett barn som passar just er när ni är klara med utredningen.
• Barnets föräldrar vet vem du är, och att samarbeta med dem ingår i uppdraget. Ofta träffas ni innan den första vistelsen.
• Socialsekreteraren är din kontakt. Dit vänder du dig med frågor, och dit berättar du om något under en vistelse oroar dig.

Det finns en närliggande insats i LSS som heter stödfamilj och som riktar sig till barn med vissa funktionsnedsättningar. Den följer en annan lag och andra ersättningsrekommendationer, men vardagen påminner mycket om kontaktfamiljens.

En helg från fredag till söndag

Så här kan en helt vanlig helg se ut. Exemplet är påhittat men typiskt för hur många uppdrag fungerar.

På fredagen strax efter fyra hämtar du barnet, en nioåring, hemma hos föräldern. Föräldern har packat en väska med pyjamas, tandborste och ett gosedjur. Ni pratar några minuter i dörren om hur veckan har varit, om något särskilt behöver hända i helgen och vilken tid du lämnar tillbaka barnet på söndag.

Fredagskvällen blir lugn. Ni äter något som barnet själv har önskat och tittar på en film i soffan. Läggdags blir ungefär som hemma, eftersom föräldern har berättat hur rutinerna ser ut. De första gångerna kan det ta tid för barnet att somna i ett nytt rum, och det är helt normalt.

Lördagen fylls för det mesta av sådant ni ändå skulle ha gjort. Ni handlar, går till lekplatsen eller badhuset, bakar, hälsar på grannarna. Har ni egna barn är de med. Barnet behöver inget aktivitetsprogram. Det som brukar betyda mest är att samma vuxna finns där varje gång och att helgerna följer en igenkännbar rytm.

På söndagen efter lunch packar ni och åker hem till barnets förälder. Du berättar kort hur helgen har gått. Har barnet sagt eller visat något som gör dig orolig tar du kontakt med socialsekreteraren i stället för att lösa det själv. Sedan dröjer det tre eller fyra veckor till nästa gång, och med tiden blir det helgen som barnet räknar ner till.

Vem kan bli kontaktfamilj?

Lagen innehåller ingen lista med krav på dig som kontaktfamilj. Det är kommunen som bedömer om du passar för uppdraget, och de flesta kommuner tittar på ungefär samma saker:

• att du har tid och ork för regelbundna vistelser under lång tid
• att din livssituation är stabil och att det finns en sängplats för barnet hemma hos dig (vissa kommuner vill att barnet har ett eget rum)
• att du kan samarbeta både med barnets föräldrar och med socialtjänsten
• att du kan möta barnet med respekt för dess bakgrund, kultur och relationer
• att ingenting i belastningsregistret eller socialtjänstens register gör uppdraget olämpligt

Registerutdrag begär de flesta kommuner. Ensamstående, par utan barn, familjer med egna barn och personer som har gått i pension kan alla bli kontaktfamilj, eftersom inget i lagen utesluter dem.

Kommunen gör en utredning som oftast är mindre omfattande än en familjehemsutredning. Den brukar bestå av samtal, hembesök och referenser. Hur lång tid den tar skiljer sig mellan kommuner.

Ersättningen: arvode och omkostnad

Som kontaktfamilj får du ersättning, och nivåerna bestämmer din kommun. Många kommuner utgår från SKR:s cirkulär om ersättning till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för 2026. Ersättningen består av två delar:

• Omkostnadsersättning ska täcka det barnet kostar under vistelsen, som mat, aktiviteter och resor. SKR räknar den per dygn utifrån 2026 års prisbasbelopp på 59 200 kronor.
• Arvode är betalningen för din arbetsinsats. Även det räknas per dygn, och SKR har räknat upp den rekommenderade nivån med 3,5 procent inför 2026.

Enligt SKR räknas en vistelse från fredag till söndag som 2,5 dygn när ersättningen beräknas. Arvodet är skattepliktig inkomst. Omkostnadsersättningen tar du också upp i deklarationen, men du kan göra avdrag för den så länge den inte är högre än SKR:s rekommenderade nivåer. Skatteverket minskar avdraget med 5 000 kronor, så du beskattas i praktiken för de första 5 000 kronorna av omkostnaden (Skatteverkets avdragslexikon, Kontaktfamiljer och kontaktpersoner).

Alla kommuner följer inte rekommendationerna, och ersättningen kan bli högre om barnets behov kräver mer av dig. Be kommunen om de aktuella beloppen innan du skriver på avtalet. För de flesta kontaktfamiljer täcker ersättningen kostnaderna och ger en viss ersättning för tiden, men den är ingen inkomst att planera hushållsekonomin efter.

Så kommer du i gång

Kontaktfamiljer rekryteras oftast direkt av kommunen. Vägen ser ungefär likadan ut överallt:

1. Ta reda på om din kommun söker kontaktfamiljer. Socialtjänsten har i regel en sida om frivilliga uppdrag, och familjehemsenheten handlägger dem ofta.
2. Anmäl intresse. Är ni osäkra på om kontaktfamilj, jourhem eller familjehem passar er bäst kan ni också göra en intresseanmälan hos oss och få hjälp att reda ut det.
3. Gå igenom utredningen med samtal, hembesök, referenser och registerutdrag.
4. Träffa barnet och föräldrarna när kommunen har hittat en matchning. Därefter kommer den första vistelsen.
5. Ha ett uppföljningssamtal med socialsekreteraren efter de första helgerna. Där kan ni justera upplägget om något inte fungerar för barnet, föräldrarna eller er.